|
Resebrev 57 2010-06-07
– 2010-07-07
7/6 - 11/6
Skönt att vara hemma igen! Har i och för sig inte "blåst faran över"
när det gäller inflammationen i benet men det blir sakta bättre och bättre.
Idag kom Baobab Marine Service och svetsade fast ett nytt förstagsfäste. 900
sek kostade kalaset, en bråkdel mot vad det skulle ha kostat i Sverige. Ägnar
en förmiddag åt att strosa runt i Lautoka. Sockerrörsbruket har inte kört igång
ännu. När det kör för fullt så ligger det enligt uppgift en sotig sötaktig
skärm över hela stan. Köper "lambshanks" som vi steker i stekpåse
i ugnen tillsammans med rosmarin och vitlök. Lammskånken (detta är skånska)
är den yttersta delen av lammsteken. Man kapar benet med en lagom portionsbit kött
från steken. Fick detta på restaurang på NZ och skall ta iden med mig hem
till Sverige.
Onsdagen den 9/6 fick vi VHF-kontakt med Bernt på Albertina att han var på väg
in genom revet och skulle anlända till Vudo Pt senare på eftermiddagen. Så
jag "fångade" Lorenzo på Baobab och vi kom överens om att
montera Furlexen nästa dag. Bernt var tröttkörd efter en tuff segling från
NZ så efter en pizza på resorten så blev det bingen för hans del.
Lorenzo (förmannen) samt Brian (ägaren) till Baobab samt undertecknad jobbade
nästan hela dagen med att mäta in samt montera ihop den nya Furlexen.
Monterade den på Lovisa nästa dag samt klädde på det nya seglet. Allt gick
bra och passade som hand i handske. Kostnad 500 sek! Avslutar penicillinkuren
och benet ser nästan normalt ut. Endast en förhårdnad i knävecket kvar.
12/6 - 19/7
Avslutar besöket i Vudo Pt med en middag på resorten tillsammans med Mats och
Ulla på Hokus Pokus samt Bernt på Albertina. Tidigare på dagen hade vi varit
i stan och bunkrat färskvaror mm.
Nästa dag seglade vi iväg på en ny resa till Yasawa Group. Övernattade i
Likuliku Bay men blev så "sjörullade" av inkommande dyning så vi
drog ankaret utan att gå iland. Seglade vidare till Drawaka och stannade där i
två dagar. Tyvärr inga Jätterockor i sikte. Så vi fortsatte till Narrewa
Bay. Här skulle vi snorkla på ett flygplan från 2:a världskriget samt
besöka ett gammalt par som bor "lite vid sidan om". Fick väldigt
mycket vind på slutet och dessutom mitt i nosen. Tyvärr så blåste det kuling
i två dagar och vi hade inte en chans att ta oss iland med dingen. Vi skulle
ett hack till längre norrut men vinden ville något annat.
Efter moget övervägande så drog vi ankaret och seglade tillbaka till Vudo Pt.
Vi hade resans bästa dagsegling någonsin. 45 nm på 7 timmar. Solen sken,
vinden perfekt, fulla ställ inne bland öarna, ja det var verkligen härligt.
I Vudo Pt träffade vi den norska båten Duva. Norska ungdomar som köpte båten
i NZ och lärde sig segla på en av de tuffaste sträckor som finns nämligen från
NZ till Fiji. Tufft!
20/6 - 30/6 i Muscet Cove
En av orsakerna till att vi inte väntade ut vädret i Yasawa Group var att
midsommar närmade sig. Pelle segelmakare med två besättningsmän skulle
ankomma hit med sin båt Vilda Hilda och hustru Sharron och barnen skulle flyga
till Fiji. Sharron skulle fira sin 40-års dag på Muscet Cove och sen segla
runt med familjen några veckor. Panacea med Bertil och Agnes skulle också
ansluta. Lindisfarne med Björn och Annika skulle komma från NZ. Dessa har vi
"missat" att träffa vid flera tillfällen under vår resa. På plats
fanns redan Hokus Pokus, Albertina samt ensamseglande Lisa på Magica. Så det
var upplagt för mycket socialt umgänge på Muscet Cove under två veckor.
Vad är då Muscet Cove?
En vacker ankring, väl skyddad, tre till fyra resorter med massor med turister,
en liten affär med livsmedel. Spa med massage samt en souvenirbutik. Och
som väl var, möjlighet till långa promenader. Att tillskansa sig motion är
inte helt lätt med det "jobbet" vi har.
I marinan finns en bar där många seglare tillbringar kvällarna.
Restaurangerna är kopplade till respektive resort. Låter det lockande? Ja, många
tycker att Muscet Cove är en riktig pärla och ligger här merparten av sin
Fijitid. Själva upplevde vi det som lite långtråkigt och händelselöst.
Midsommarafton firade vi på Lovisa med Mats och Ulla. Vi var de enda som var
kvar den dan. Bernt hade tappat propellern och gett sig iväg för att skaffa
ny. Lisa var i Lautoka och Pelle tog hand om sin besättning från NZ (som ju
inte vet vad midsommar är). Men på Lovisa upprätthöll traditionen. På
bordet fanns ägg och sill från Tyskland (inte god), Janssons Frestelse (tyvärr
lite torr), ugnsomelett med murkelstuvning (helt underbar) samt köttiga korvar
från NZ (goda). Öl och snaps (röd akvavit från Danmark och alltid lika god)
Så vi fyra fick en trevlig kväll trots manfallet.
Vi har unnat oss massage i nästan varje land vi besökt. Fiji är inget
undantag. På Spa:t fick vi en mycket proffsig helkroppsmassage för 450 sek.
Billigt för 80 minuters skön avkoppling. På en av restaurangerna grillar de
en 60 kg:s gris varje torsdag. Bokade bord tillsammans med Mats och Ulla. Grisen
var synnerligen välgrillad och välkryddad så nog blev det en kulinarisk
upplevelse!
Lördag efter midsommarafton kom Lindisfarne. Lagom tills vi skulle äta dök
Annika och Björn upp vid Lovisa. Vi hade mat till två extra så det passade
bra. Det blev en sen och trevlig kväll med dessa båda långseglare och kul att
göra deras bekantskap.
Panacea kommer inte förrän kvällen innan Sharrons födelsedag och vi har
planerat att dra vidare dagen efter denna så det blev ett väldigt kort möte.
Men vi skall båda till Sydney så småningom så det blir tillfälle till fler
träffar.
Den 30/6 firade vi Sharron. Vi träffades vid baren kl fyra. Sju svenska båtbesättningar
(inkl jubilarens). Här vidtog lekar och skattjakt i nästan två timmar (lite väl
länge) och därefter blev det pot-luck Var och en tar med sig så det räcker
till några extra. Av sju båtar beställde dock fyra Pizza från affären.
1/7 - 7/7
Nästa morgon drog vi upp ankaret och seglade till Vudo Pt för 4:e gången.
Fixade tvätten, tankade vatten och diesel och förberedde för långfärd. Upp
tidigt nästa morgon. Ally, vår trogne taxichaufför var tingad till kl 0800. Först
till ATM maskinen för och ta ut pengar. Därefter till grönsaksmarknaden för
att bunkra färskvaror. Övriga varor, speciellt mejerivaror, inhandlas på
Morris Hedstrom. Sist och inte minst besöktes ett systembolag för att fylla på
ölförrådet samt några flaskor vitt vin. De har god öl på Fiji samt mycket
billigare än på Vanuatu. Ally fick de sista 10 Fjd (40 sek i dricks). Han sken
som en sol, han fick ju en extra daglön!
Vi var tillbaka kl 10 och släppte förtöjningarna nästan omgående för att
segla upp till Lautoka för att checka ut. Allt gick som på räls ända tills
det var tid att stämpla ut oss i passen (immigration). Den mannen befann sig på
Muscet Cove för att checka ut en eskader med båtar (27 st) som seglar jorden
runt på två år. Dessa skall till samma destination som vi, nämligen Port
Resolution, Tanna, Vanuatu. Så vi fick ta en taxi till stan och leta rätt på
deras huvudkontor för att få våra stämplar. Lite stress och jäkt var det
som ni nog märker och det beror på att vi måste genom passet i revet innan
der blir mörkt och den seglingen tar sina modiga fyra timmar.
Vi fick mycket vind redan innanför reven men endast 20 - 25 grader och att
segla på. Så järngenuan fick jobba i några timmar. Men väl igenom revet så
blev det bättre. 144 nm första dygnet och 120 andra. Lite för fort för vi måste
anpassa så vi inte kommer in under mörker. Detta löste sig då vinden dog
helt dag tre och det blev motorgång i 12 timmar. Därefter fick vi lagom med
vind resten av resan. Efter fyra nätter ankrade vi i Port Resolution strax
efter solens uppgång. Vi gick medvetet ett dygn före eskadern för att slippa
trängsel. Dessutom hade de tingat hela inklareringsgänget hit. I annat fall
hade vi fått ta taxi/buss till andra sidan ön till Lenakel för att checka in.
Incheckningskostaderna här är onormalt höga. 140 Us$ plus taxi till stan 40
Us$. Nu fick vi i stället samma rabatt som eskadern och kom undan med 100 Us$.
Vanuatu 7/7 och ca två månader framåt
Nu är vi alltså på den näst sydligaste ön i ögruppen Vanuatu. Ön heter
Tanna. Sevärdheten här är den aktiva vulkanen Mount Yasur. Den spyr ut aska
och kondens konstant. Man kan komma ända fram till kanten och titta ner i en
fullt ut aktiv krater. På väg in sista natten så lystes himlen upp av ett rött
sken ca varje halvtimme. Häftigt! Man åker fyrhjulsdrivet dit upp efter mörkrets
inbrott. Men mer om detta i nästa resebrev!
Kramar från Anders & Ann-Christin
|
